Första dikten som min mor läste för mig, i väldigt unga år! Men minns det som det var igår.... Och intresset var väckt.
"Du har tappat ditt ord och din papperslapp, du barfota barn i livet
Så sitter du åter på handlarens trapp och gråter så övergivet.
Vad var det för ord - var det långt eller kort, var det väl eller illa skrivet?
Tänk efter nu - förrän vi föser dej bort, du barfota barn i livet"
Nils Ferlin 1933
// Linda
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar